Mat och miljö: Matvanor, val och hållbarhet

Uppgift 1 – Fem personer berättar

Du kommer att få höra fem personer som berättar om mat och miljö.
Lyssna på vad de säger.
Läs först igenom uppgiften.
Personerna beskriver matvanor, val och hur de försöker minska miljöpåverkan hemma och på jobbet.

A. Klara
Jag heter Klara och bor med min familj i Linköping, man och två barn i skolåldern. Förra året började vi äta mer vegetariskt, ungefär tre dagar i veckan. Det som var bra var att maten blev billigare och barnen provade nya rätter som linssoppa och vegetariska biffar. Det som var svårt var att hitta snabba recept efter jobbet när alla är hungriga och trötta. Nu planerar vi veckans mat på söndagar och handlar en gång i veckan enligt lista. Jag tycker att man inte behöver bli vegan direkt för att göra skillnad. Små steg räcker långt om många gör dem. Vi har också börjat kompostera matavfall och märker att soptunnan blir mindre full.

B. Yusuf
Hej, jag heter Yusuf och arbetar som kock på en restaurang i centrum. På restaurangen försöker vi minska matsvinn i alla led. Vi lagar soppa på grönsaker som annars hade kastats och använder rester från gårdagen i nya rätter när det går. Förra månaden började vi märka mat med datum tydligare i kylen med färgkodade etiketter. Personalen har fått utbildning om portioner så att gäster inte tar mer än de äter från buffén. Jag tror att små rutiner i köket kan minska mycket svinn utan att kvaliteten på maten blir sämre. Vår chef mäter svinn varje vecka och vi ser att mängden minskar gradvis.

C. Jenny
Jag heter Jenny och studerar på universitetet. Jag handlar ofta på lokal marknad i stället för stora kedjor när jag har tid. Jag får säsongens grönsaker direkt från odlare och slipper mycket plastförpackning eftersom jag tar med egna påsar. Det som var svårt var att marknaden bara är öppen lördagar förmiddag. Då fyller jag kylen och fryser bär och grönsaker som håller. Jag tycker att närproducerat känns mer hållbart, även om det inte alltid är billigast. Jag har också lärt mig att fråga odlarna om odling utan kemikalier och om hur de transporterar varorna.

D. Tomas
Jag heter Tomas och jobbar som lagerarbetare. Jag har börjat läsa etiketter mer noggrant och välja fisk med märkning MSC som visar att den kommer från hållbart fiske. Min fru påminner mig om att kött inte behöver vara varje dag och att bönor och linser är bra alternativ. Vi har en låda för kompost hemma och barnen lär sig sortera matavfall i skolan och hemma. Förra veckan åt vi rester två kvällar i rad i stället för att laga nytt. Det sparade både tid och pengar. Jag tycker att det känns bra att veta var maten kommer ifrån och att vi inte kastar så mycket.

E. Aisha
Jag heter Aisha och arbetar som undersköterska med skift. Jag jobbar skift och köper ibland färdigmat när jag är trött efter nattpass. Då väljer jag förpackningar som kan återvinnas och produkter med tydlig märkning. På jobbet har vi infört mindre tallrikar i personalmatsalen så att mindre mat kastas varje dag. Tidigare fylldes soptunnan snabbt med mat som folk tagit men inte ätit. Jag tycker att både privatpersoner och arbetsplatser kan göra en del utan stora omställningar. Det handlar om att tänka till en extra gång innan man handlar och serverar.

Uppgift 2 – Samtal om matval

Du kommer att få höra två personer som pratar om matval.
Lyssna på vad de säger.
Läs först igenom uppgiften.
Lina och Oskar är vänner och diskuterar hållbara matvanor och budget.

Lina: Jag försöker köpa ekologiskt, men det blir dyrt när man handlar för hela veckan.
Oskar: Jag förstår. Jag prioriterar ekologiskt på mjölk och ägg eftersom det känns viktigast för mig.
Lina: Smart. Jag köper mer bönor och linser i stället för kött flera dagar i veckan.
Oskar: Det minskar både kostnad och miljöpåverkan enligt det jag läst.
Lina: Hur undviker du matsvinn hemma? Jag kastar tyvärr en del grönsaker.
Oskar: Jag skriver lista och använder rester. Igår blev pasta till frittata idag.
Lina: Bra idé. Jag glömmer ofta det som ligger längst bak i kylen.
Oskar: Sätt en påminnelse i telefonen på söndag kväll att kolla kylen innan du handlar.
Lina: Det ska jag göra. Handlar du på marknad ibland?
Oskar: Ibland på lördagar. Annars väljer jag svenska grönsaker utan plast när det går i vanlig affär.
Lina: Vi kan prova marknaden tillsammans nästa lördag och se vad som finns.
Oskar: Gärna. Då lär vi oss båda nya vanor och kan dela tips.
Lina: Har du något recept på rester som alltid fungerar?
Oskar: Soppor och wok är bra. Nästan allt kan bli soppa eller stek med ris.
Lina: Då provar jag det i veckan. Tack för inspirationen.
Oskar: En annan sak: frysa bröd och bär direkt om du inte hinner äta upp.
Lina: Det gör jag redan med bär. Bröd glömmer jag ibland.
Oskar: Då blir det mögel istället för att du använder det. Små vanor gör stor skillnad.
Lina: Hur planerar du veckans mat? Jag handlar ofta utan lista.
Oskar: Jag skriver tre middagar på söndag och handlar bara det plus frukost och lunch.
Lina: Det låter organiserat. Kanske ska vi planera tillsammans inför marknadsbesöket.
Oskar: Bra idé. Då köper vi rätt mängd och slipper kasta grönsaker.
Lina: Vad tycker du om att handla säsongens grönsaker?
Oskar: Det är ofta billigare och smakar bättre. Marknaden har mycket just nu.
Lina: Då ses vi lördag klockan tio vid torgbrunnen.
Oskar: Perfekt. Vi tar med egna påsar och korg.
Lina: Ska vi också kolla om det finns ekologiskt på marknaden?
Oskar: Ja, flera odlare har ekologisk märkning. Fråga dem direkt så får du veta.
Lina: Jag har hört att säsongens grönsaker ofta är billigare än importerade.
Oskar: Stämmer. Och de smakar bättre också enligt mig.
Lina: Då blir det både hållbart och gott. Win-win.
Oskar: Precis. Mat och miljö hänger ihop mer än man tror.
Lina: Tack för att du delade dina tips. Det inspirerar mig.
Oskar: Varsågod. Vi lär oss tillsammans.

Uppgift 3 – Intervju om hållbar mat

Du kommer att få höra en intervju om hållbar mat.
Lyssna på intervjun.
Läs först igenom uppgiften.
Marco arbetar på en matbank och berättar om matsvinn och vad vi kan göra.

Helene: Välkommen, Marco. Du arbetar på en matbank. Vad gör ni i praktiken?
Marco: Vi tar emot mat som butiker inte hinner sälja innan bäst-före-datum och delar den till organisationer och familjer som behöver.
Helene: Varför behövs matbanker i Sverige?
Marco: Mycket mat kastas trots att den fortfarande går att äta. Det påverkar både miljö och ekonomi i onödan.
Helene: Vad kan privatpersoner göra för att minska matsvinn hemma?
Marco: Planera inköp, frysa in det som hinner bli gammalt och använda rester kreativt. Och köp inte stora förpackningar om ni inte hinner äta upp.
Helene: Vad kan butiker och restauranger göra?
Marco: Bättre planering, tydligare märkning och samarbete med matbanker. Många butiker skänker redan till oss varje vecka.
Helene: Finns det vanliga missförstånd om bäst-före och utgångsdatum?
Marco: Ja, många kastar mat när bäst-före passerat fast det ofta går att äta. Lukta, smaka och titta innan du kastar.
Helene: Hur kan man stödja er verksamhet?
Marco: Genom att volontära, skänka pengar eller bara sprida information om att matbanker finns.
Helene: Och om någon behöver mat själv?
Marco: Kontakta oss eller socialtjänsten. Ingen ska behöva välja mellan mat och hyra.
Helene: Hur mycket mat räddar ni per vecka ungefär?
Marco: Ungefär två ton som annars hade kastats. Det motsvarar mat för hundratals måltider.
Helene: Tack för att du delade med dig, Marco. Det här är kunskap många behöver.
Marco: Sprid gärna informationen. Ju fler som minskar matsvinn desto bättre för alla.
Helene: Finns det recept ni rekommenderar för rester?
Marco: Ja, på vår webbplats finns enkla recept som soppor, gratänger och smoothies.
Helene: Hur kan skolor bidra?
Marco: Genom att servera lagom portioner och lära elever om matsvinn i undervisningen.
Helene: Tack för praktiska råd som alla kan använda.
Marco: En viktig poäng är att planera inköp. Många handlar för mycket när de är hungriga i affären.
Helene: Sant. Jag gör det ibland själv.
Marco: Skriv lista och håll dig till den. Det sparar både pengar och minskar svinn.
Helene: Hur fungerar samarbetet med butiker?
Marco: Butiker kontaktar oss när de har mat som snart går ut. Vi hämtar samma dag och delar vidare.
Helene: Imponerande logistik.
Marco: Det kräver volontärer och kylutrymme, men det fungerar bra i vår stad.
Helene: Imponerande arbete ni gör varje dag.

Helene: Vad händer med maten som inte hinner delas ut?
Marco: Den komposteras eller går till biogas. Inget ska kastas i vanlig soptunna om det går att använda.
Helene: Tack för att du förklarade hela kedjan från butik till bord.

Uppgift 4 – Information om matsvinn

Du kommer att få höra information om matsvinn.
Lyssna på meddelandet.
Läs först igenom uppgiften.
Meddelandet kommer från Livsmedelsverket och handlar om matsvinn i hushåll.

Hej, det här är ett informationsmeddelande från Livsmedelsverket om matsvinn.
Genomsnittligt hushåll kastar mat för tusentals kronor per år, ofta utan att tänka på det.
Planera veckans måltider och skriv inköpslista för att minska onödiga köp i affären.
Lagring i rätt temperatur förlänger hållbarheten på frukt och grönt i kyl och skafferi.
Kompostera det som verkligen inte går att äta i stället för att slänga det i restavfallet.
Appen Svinnsmart ger tips och recept på rester och påminnelser om mat i kylen.
Under oktober arrangerar många kommuner aktiviteter om hållbar mat och matsvinn med föreläsningar och workshops.
Mer information, statistik och praktiska råd finns på livsmedelsverket.se under avsnittet Matsvinn.
Har du frågor kan du kontakta Livsmedelsverkets kundservice vardagar.
Tack för att du lyssnade och för att du tar matsvinn på allvar.

Statistik visar att frukt och grönsaker står för en stor del av det som kastas i hushåll.
Genom att handla mindre mängder oftare och använda frysen kan man minska svinn avsevärt.
Livsmedelsverket samarbetar med kommuner, skolor och butiker för att sprida kunskap om hållbar mat.
Vi uppmanar alla att mäta sitt eget svinn en vecka för att se vad som faktiskt kastas.
Kom ihåg att bäst-före inte samma sak som utgångsdatum. Många produkter håller längre om de förvaras rätt.
Appen Svinnsmart uppdateras med nya recept varje månad baserat på säsongens råvaror.
Skolor och förskolor kan ansöka om material gratis för att lära barn om matsvinn och hållbarhet.
Genom att minska matsvinn sparar hushåll pengar och bidrar till minskad miljöpåverkan från matproduktion.
Kontakta din kommun för att se vilka aktiviteter som arrangeras under oktober i ditt område.
Restauranger och storkök kan också minska svinn genom bättre planering och mindre portioner.
Genom att handla smart och använda det du köper bidrar du till en mer hållbar matproduktion.
Livsmedelsverket uppdaterar regelbundet sina råd baserat på ny forskning om matsvinn och hållbarhet.
Vi tackar dig för att du tar mat och miljö på allvar i din vardag.
Mat som kastas har krävt vatten, energi och transport att producera. Att minska svinn är därför en av de enklaste miljöåtgärderna hemma.
Handla mindre mängder oftare om du ofta kastar grönsaker. Frysen är din vän för bär, bröd och rester.
Restauranger och skolor kan också delta i utmaningar under oktober för att minska matsvinn tillsammans.
Kontakta Livsmedelsverket om du vill ha material till skola, förening eller arbetsplats.
Varje kilo mat som inte kastas sparar resurser och minskar klimatpåverkan från produktion och transport.
Vi uppmanar dig att dela dessa tips med familj och vänner för att sprida goda matvanor.