Nadia laser ritningen – Axelnat, skalor och att hitta väggen pa plats

Nadia Ahmadi är lärlinge hos ett snickerilag sedan fem månader. Hon är van vid att mäta, såga och montera, men ritningar har hittills känts som ett mysterium. Hennes handledare Gunnar bestämmer sig för att ändra på det. Idag ska Nadia läsa en planritning och hitta platsen för en ny innervägg helt på egen hand.

Ritningens uppbyggnad

Gunnar lägger fram en A1-ritning på byggbocken. Det är planritningen för tredje planet i ett nytt kontorshus. Nadia ser ett nät av linjer, symboler, siffror och förkortningar. Det ser komplicerat ut, men Gunnar pekar ut de grundläggande delarna.

– Börja alltid med titelfältet, säger Gunnar och pekar i höger nedre hörnet. – Där hittar du projektnamn, ritningsnummer, datum och sist genomförd revision. Den informationen berättar om du håller rätt version av ritningen i handen.

Nadia läser titelfältet. Det är ritning nummer A.3.07, planritning plan 3, revision C daterad för sex veckor sedan. Det är den senaste versionen.

– Nästa steg är skalan, fortsätter Gunnar. – Den här ritningen är i skalan ett till femtio. Det innebär att en centimeter på pappret motsvarar femtio centimeter i verkligheten. Om du mäter en vägg på ritningen till fyra centimeter är den väggen alltså faktiskt två meter lång.

Axelnätet och koordinaterna

Gunnar pekar på ett rutnät av tunna streckade linjer som löper vertikalt och horisontellt över hela ritningen. Varje linje är märkt med en bokstav eller siffra i en cirkel längs kanten.

– Det är axelnätet, säger han. – Det är byggnadens permanenta koordinatsystem. Axel A, B, C och D är de vertikala linjerna. Axel 1, 2, 3 och 4 är de horisontella. Varje punkt i byggnaden kan beskrivas som ett axelkorsning, till exempel B-2.

Nadia tittar noga. Hon ser att den nya väggen är ritad som en dubbelstreckad linje med fyllnad, och bredvid den finns ett mått: 87 500 mm från axel A.

– Mäter man alltid i millimeter på svenska ritningar? frågar hon.

– Alltid, svarar Gunnar. – Aldrig centimeter och aldrig meter. Milliangiven är standardspråket i branschen.

Att hitta väggen i verkligheten

Nadia tar med sig ritningen ut på planet. Hon hittar axel A, en gjuten betongpelare på byggnadens västra ytterkant. Från pelaren mäter hon längs golvet med mätbandet. Sjuttiofem meter och femtio centimeter, det vill säga 87 500 millimeter.

– Men det är inte rakt, säger hon och ser att golvet kröker sig lätt vid en avloppsöppning. Hon justerar och mäter igen. Markerar med krita på golvet. Kontrollerar mot en referensaxel som löper vinkelrätt.

Det stämmer. Nadia ser nu exakt var den nya innerväggen ska stå. Hon känner en tydlig tillfredssällelse. En byggritning är inte ett konstigt formspråk. Det är ett exakt kommunikationsverktyg med ett eget tydligt språk.

Gunnars kommentar

Gunnar kommer ut och kontrollerar Nadias markering. Han håller sin tumstock mot kitans linje på golvet och mäter tillbaka mot axel A.

– Exakt rätt, säger han torrt. – 87 500. Bra. Nu ska du klara av att läsa sektionsritningen också. Det är nästa steg.

Nadia nickar. Hon förstår nu att en ritning bara är svår att läsa om man aldrig fått lära sig hur den fungerar. Det handlar om att känna till ett system, precis som ett nytt alfabet.