Mat och handla: Ord för mat och dryck

Muntligt prov: Elevfokuserad dialog

Frukostmat

Mat till middag

Drycker

Mat från hemlandet och Sverige

Lärare: Hej Samira! Idag pratar vi om mat och dryck. Vad äter ni en vanlig dag?

Elev: Hej! Till frukost äter vi ofta bröd med ost eller ägg. Barnen dricker mjölk. Jag dricker te. Hassan dricker kaffe. Det är en enkel start. Om vi har bråttom tar vi yoghurt och frukt. Frukosten behöver inte vara stor, men den behöver finnas.

Till lunch äter jag ibland matlåda efter SFI, eller en smörgås. Till middag lagar vi ris med kyckling, pasta med sås, eller fisk med potatis. Vi blandar mat från hemlandet och svensk mat. Det gör bordet intressant. Doften berättar vilken dag det är.

Vi äter grönsaker så ofta vi kan: gurka, tomat, morötter och lök. Frukt äter vi som mellanmål, till exempel äpple eller banan. Vatten finns alltid på bordet. Saft får barnen ibland. Jag försöker hålla socker lagom. Hälsa och språk hör ihop i vardagen.

Lärare: Vilken mat från hemlandet lagar du, och vilken svensk mat gillar du?

Elev: Från hemlandet lagar jag rätter med kryddor, ris och kött. Familjen blir glad när det doftar bekant. Jag lär barnen namnen på rätterna på svenska också, så de kan berätta i skolan. Mat är kultur som man kan äta och förklara.

Av svensk mat gillar jag köttbullar, knäckebröd, sill ibland, och soppa på vintern. Fika med bulle är mysigt, men jag tar det ibland. Jag gillar fiskgratäng när den inte är för salt. Jag provar lugnt. Nya smaker tar tid, precis som nya ord.

När Fatima kommer dukar vi både somaliskt och svenskt. Vi skrattar åt vad barnen väljer först. Maten öppnar samtal: Vad heter det här? Hur lagar man det? Kan jag få receptet? Så blir köket ett klassrum med smak.

Lärare: Hur handlar du mat, och vilka ord använder du i affären?

Elev: Jag gör en lista: mjölk, bröd, ägg, ris, kyckling, grönsaker, frukt och te. I affären läser jag skyltar. Jag frågar: Var finns havregryn? Finns det laktosfri mjölk? Jag tittar på datum och pris. Sedan väljer jag. Listan håller mig fokuserad.

Barnen får välja en frukt var. Det minskar tjat. Jag säger: Du får ett äpple eller en banan. De lär sig välja med ord. I kassan säger jag hej och tack. Om något saknas frågar jag personalen. Matord är också samtalsord.

Hemma packar vi upp tillsammans. Yusuf sätter yoghurt i kylskåpet. Layla sätter frukt i skålen. Jag säger verben: ställ, sätt, öppna, stäng. Maten ger träning i både substantiv och verb. Det är därför jag tycker om det här temat.

Lärare: Berätta om en middag som blev extra lyckad.

Elev: En fredag lagade jag kyckling med ris och en stor sallad. Hassan bakade bröd. Barnen dukade. Vi tände inte ljus, men känslan var fest. Alla sa att det smakade gott. Vi satt kvar och pratade. Ingen skärm vid bordet den kvällen.

Efteråt åt vi äpple och drack te. Yusuf berättade en sak från förskolan. Layla läste en mening ur sin bok. Jag kände att maten samlade oss. Det är mer än näring. Det är familjespråk utan svår grammatik.

Nästa gång ska jag prova mer fisk. Jag ska fråga i affären vilken fisk som är bra att steka. Jag ska också lära mig fler ord för kryddor. Matord tar aldrig slut, och det är okej. Jag lär mig dem en rätt i taget.

Lärare: Sammanfatta dina viktigaste mat- och dryckesord.

Elev: Mina viktigaste ord är bröd, ost, mjölk, ägg, ris, pasta, kyckling, fisk, grönsaker, frukt, vatten, te och kaffe. Med dem kan jag berätta vad vi äter. Tack för matpratet!

Imorgon ska jag beskriva frukost, lunch och middag i nio meningar. Hej då!

Lärare: Prata mer om smak, doft, hälsosam mat och hur ni väljer mat till barnen.

Elev: Jag bryr mig om att maten ska vara både god och någorlunda nyttig. Vi äter grönsaker varje dag om det går. Barnen får frukt som mellanmål. Godis är fest, inte vardag. När jag förklarar det på svenska blir reglerna tydligare även för mig själv.

Doften styr hungern. När det doftar lök och kryddor kommer familjen till köket. När det doftar nybakt bröd blir alla glada. Jag beskriver dofterna med enkla ord: gott, starkt, sött, salt. Smakorden är få, men de räcker långt på B-nivå.

Ibland lagar jag matlådor för nästa dag. Jag kokar ris, steker kyckling och lägger grönsaker i askar. Då sparar vi tid. Jag säger: Idag lagar jag för imorgon. Det är planering på svenska. Maten blir en kalender i kylskåpet.

Om någon är sjuk lagar jag soppa. Om någon har firande bakar vi något sött. Maten följer känslorna. Att kunna berätta det gör mig mer levande i språket. Jag är inte bara en elev som listar substantiv. Jag är en mamma som lagar liv.

Jag provar en ny grönsak varje vecka och lär mig namnet. Ibland är det broccoli, ibland paprika. Jag frågar i affären och skriver ordet. Matord växer precis som ordförrådet i övrigt.

Lärare: Smaklig beskrivning! Du pratar mat på ett klart sätt.

Elev: Tack! Ha en fin dag!