The Global Environment: Food waste letter to city council

Formal letter
English: Write to the city council. Demand that they make better systems to handle food waste from schools and hospitals.
Svenska: Skriv till kommunstyrelsen. Kräv att de skapar bättre system för att ta hand om matsvinn från skolor och sjukhus.

Med vänlig hälsning,

Till: Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, Uppsala kommun

Från: Amina Hassan, Björkgatan 8, 753 21 Uppsala

Ämne: Krav på bättre system för matsvinn från skolor och sjukhus i Uppsala kommun

Datum: 20 juni 2026

Med vänlig hälsning,

Jag heter Amina Hassan och är bosatt i Uppsala sedan 2016, förälder till Layla och Yusuf samt anställd på City Market.

Jag skriver detta brev som engagerad medborgare och SFI D-student för att kräva att kommunen skapar bättre system för att ta hand om matsvinn från skolor och sjukhus.

Matsvinn är inte bara en ekonomisk fråga utan en miljö- och klimatfråga som kommunen måste ta på större allvar.

Anledningen är konkret: förra månaden besökte jag Kvarngärdesskolan för föräldramöte och såg hur stora mängder mat kastades efter lunch — bröd, frukt och varma rätter som elever lämnat oätet.

Personalen sa att regler om servering och kyla gör det svårt att donera maten, och att det saknas tydliga rutiner med välgörenhetsorganisationer.

Samma vecka pratade Fatima, som jobbar kvällspass på sjukhuset, om hur avdelningar ibland kastar oöppnade portioner som inte kunnat användas i tid.

Hon beskrev kylskåp fulla av mat som måste kasseras trots att den fortfarande var ätbar — inte av slarv utan p.g.a. bristande system.

Som förälder och granne på Björkgatan 8 ser jag en obegriplig motsägelse: kommunen undervisar barn om hållbarhet medan stora mängder mat blir sopor i samma byggnad.

Layla kom hem och sa att klassen pratat om klimatet — hon frågade varför skolan kastar mat om jorden behöver skyddas.

Jag hade inget bra svar, för jag vet att enskilda lärare och kökspersonal gör sitt bästa men saknar kommunövergripande lösningar.

Problemet är inte att personalen inte bryr sig — problemet är att regler, logistik och samarbete mellan skolor, sjukhus och mottagare inte fungerar.

Uppsala kommun har ambitioner om att minska klimatpåverkan, men matsvinn från offentlig verksamhet måste bli en prioriterad del av det arbetet.

Jag begär därför att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beslutar om tydliga mål och system för att minska, samla in och återanvända mat från skolor och sjukhus.

För det första: inventering av hur mycket matsvinn som uppstår per skola och sjukhus, med offentlig redovisning varje år.

För det andra: obligatoriska rutiner för donation till välgörenhet, matsalar eller försörjningscentraler när maten är säker enligt livsmedelsverket.

För det tredje: utbildning för kökspersonal och vårdpersonal om portionering, lagring och lagliga möjligheter att donera utan att riskera hälsa.

För det fjärde: investering i bättre kyl- och transportlösningar så att mat inte förstörs i väntan på hämtning.

För det femte: samverkan med lokala företag som City Market och ideella organisationer som redan har erfarenhet av att hantera överskott.

Jag föreslår också att kommunen utser en samordnare för matsvinn inom offentlig sektor — en person med mandat att bryta silos mellan förvaltningar.

Erik, som jobbar med ungdomar i kommunen, sa att unga blir cyniska när vuxna pratar klimat men inte ändrar praktiken — jag håller med.

Anna på SFI visade statistik om att matsvinn står för en betydande del av växthusgaser globalt — det är inte en liten detalj i klimatarbetet.

När mat produceras, transporteras och tillagas för att sedan kastas slösas energi, vatten och jordbruksmark — barn i Uppsala lär sig det i skolan men ser motsatsen i köket.

Jag jämför med grannländer där kommuner samarbetar med "maträddare" och appar — Uppsala kan ligga i framkant om viljan finns.

Hassan påpekade att sjukhusmat måste följa strikta regler, och det accepterar jag — därför behövs experter som hittar säkra vägar, inte att man fortsätter som idag av bekvämlighet.

Som skattebetalare vill jag att kommunen använder resurser klokt: mat som kan räddas ska räddas, resten ska sorteras för biogas och återvinning enligt högsta standard.

Bifogat till brevet finns: kort vittnesmål från Fatima om sjukhusmatsvinn [anonymiserat], länk till Skolverkets material om hållbarhet och förslag från en lokal ideell organisation.

Jag har också pratat med andra föräldrar på Kvarngärdesskolan som stödjer detta — vi är beredda att medverka i en medborgardialog om lösningar.

Jag vill poängtera att jag inte kritisera enskilda medarbetare utan systemet som tvingar dem att kasta mat de helst ville ge vidare.

Matsvinn i skolor och sjukhus skadar kommunens trovärdighet i klimatarbetet och motverkar det som Layla och Yusuf lär sig om global miljö.

Kommunen har makt att föregå med gott exempel — när offentlig sektor agerar följer företag och hushåll ofta efter.

Jag begär skriftligt svar om vilka åtgärder som planeras, tidsplan och hur medborgare kan följa upp resultaten.

Jag är tillgänglig vardagar efter kl. 15.00 på amina.hassan@example.se eller 070-123 45 67 för att medverka i möten eller ge mer information.

Tack för att Uppsala kommun arbetar med hållbarhet — detta brev ska ses som ett stöd för att göra arbetet mer konkret där matsvinn uppstår varje dag.

Med vänliga hälsningar,

Amina Hassan

Medborgare · Uppsala

PS: Layla föreslog att skolorna ska ha en "maträddarvecka" — barnens idéer bör tas på allvar.

PPS: Om kommunen redan har pilotprojekt vill jag gärna veta var de pågår och hur resultaten utvärderas.

Matsvinn är ett av de mest synliga miljöproblemen i vardagen — att lösa det i skolor och sjukhus vore ett tydligt budskap till hela kommunen.

Jag ser fram emot att Uppsala visar att klimatlöften inte bara är papper utan handling i kök och matsalar.

Med vänliga hälsningar, Amina Hassan, Björkgatan 8, Uppsala.

Jag kräver handling nu — varje vecka som passerar utan bättre system betyder mer mat i soporna och mer klimatpåverkan som vi kunde undvika.

Med vänliga hälsningar,

Amina Hassan